Vet inte hur jag ska börja. Men du och jag har känt varandra ganska länge nu. Tillräckligt länge för att finnas där för varandra, vi bråkar, blir vänner om och om igen. Men vi har alltid så kul tillsammans när vi väl är vänner. Förstår inte varför vi ska hålla på och bråka om småsaker. Visst, alla tycker inte samma sak. Just nu tycker du att jag tänker som en idiot efter allt som hänt (you know what). Jag kan mycket väl förstå dig men jag måste också få tycka och känna som jag vill.. Jag vill verkligen inte förlora dig helt bara för det. Men det är kanske meningen att vi ska vara ifrån varandra ett tag. Alla minnen vi har, allt vi har gjort är det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Du kommer alltid vara min älskade syster som betyder mest för mig, även om vi inte är vänner. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
Du gör som du vill, förstår om du inte vill prata med mig mer. Men jag bryr mig om dig och kommer alltid göra det om det händer dig något. Förlåt för jag inte alltid gjort rätt men du får mig att inse det. Jag vet inte vad jag ska skriva.. Jag älskar dig.

/Din syster, föralltid (?)